En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten. I Sverige kräver det reguljär utgivning minst en gång per vecka. Publikationen kännetecknas av aktualitet och bredd i innehållet.
Enligt svensk lagstiftning definieras dagstidning som en skrift med allmän nyhetstidning av dagspresskaraktär. Den inkluderar reguljär nyhetsförmedling eller opinionsbildning, normalt med löpsedel och bilaga. Kriterier som periodicitet och universalitet har präglat begreppet sedan 1800-talet.
Traditionella format som broadsheet och tabloid används fortfarande, trots digitaliseringens framfart. Historiskt har dagstidningar spelat en central roll i samhällsdebatten i Sverige.
Vad är en dagstidning?
| Kriterium | Beskrivning |
|---|---|
| Periodicitet | Regelbunden utgivning minst en gång per vecka i Sverige. |
| Aktualitet | Fokus på färska nyheter. |
| Publicitet | Tillgänglig för alla. |
| Universalitet | Nyheter från hela världen och samhällsområden. |
- Enligt Wikipedia är det en publikation med allsidig nyhetsrapportering.
- Svensk lag kräver minst en veckouppkomst inklusive löpsedel.
- Fyra kriterier sedan 1800-talet: periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.
- Även tidningar med längre intervall än dagligen räknas som dagstidningar.
- Etymologi belagd sedan 1780 med hyponymer som morgontidning.
- Översätts till ”daily newspaper” på engelska.
- Ordet ”tidning” kommer från fornsvenska ”tidhning”, som betyder nyhet.
| Aspekt | Detalj | Källa |
|---|---|---|
| Definition | Allmän nyhetstidning av dagspresskaraktär | Svensk lagstiftning |
| Utgivning | Minst en gång per vecka | NE |
| Format | Broadsheet 600 x 380 mm | Wikipedia |
| Alternativ format | Tabloid, mindre | Wikipedia |
| Antal i Sverige | Cirka 150 idag | Språktidningen |
| Minskande läsare | På grund av TV och internet | Språktidningen |
| Engelsk översättning | Daily newspaper | Cambridge |
| Etymologi | Fornsvenska tidhning | Wiktionary |
Vilka kriterier definierar en dagstidning?
Sedan 1800-talet har fyra centrala kriterier präglat dagstidningen. Dessa säkerställer dess roll som en allmängiltig nyhetskälla.
Periodicitet och utgivningstakt
Regelbunden utgivning är grundläggande. Vanligtvis flera gånger per vecka, som sex- eller sjudagarsutgivning.
Sexdagarsutgivning betyder utgivning sex dagar i veckan, medan sjudagars täcker alla dagar, enligt Wikipedia.
Aktualitet och innehåll
Fokus ligger på färska nyheter från hela världen. Opinionsbildning ingår ofta.
Hur ser utgivning och format ut för dagstidningar?
Traditionella dagstidningar utkommer ofta i broadsheet-format, 600 x 380 mm, som passar seriösa tidningar. Tabloid är ett mindre alternativ.
Hyponymer inkluderar morgontidning och kvällstidning. Etymologin för ”dagstidning” är belagd sedan 1780.
Broadsheet används ofta för seriösa tidningar, medan tabloid är mindre, enligt Wikipedia.
Vilka är de största svenska dagstidningarna?
Enligt data från 2006 sålde Aftonbladet, oberoende socialdemokratisk, 416 500 exemplar på vardagar. Expressen/GT/Kvällsposten, oberoende liberal, nådde 326 000 exemplar.
Data kommer från 2006 via Wikipedia om Svenska dagstidningar; aktuella siffror kan variera.
Vilken är historien för svenska dagstidningar?
- 1645: Ordinari Post Tijdender ges ut, en av de första. Digitaliserad 2006.
- 1700-talet: Antalet tidningar ökar markant.
- 1776: Dagligt Allehanda, första med daglig utgivning.
- 1863: Göteborgs-Posten startar.
- 1864: Dagens Nyheter grundas.
- 1867: Helsingborgs Dagblad utkommer.
- 1800-talet: Pressen påverkar demokratisering och opinionsbildning.
- Idag: Cirka 150 dagstidningar trots minskande läsare.
Vad är etablerat och oklart kring dagstidningar?
| Etablerad information | Oklart eller varierande |
|---|---|
| Definition per svensk lag: minst en gång/vecka | Aktuella upplagor efter 2006 |
| Fyra kriterier sedan 1800-talet | Exakt antal dagstidningar idag |
| Historia från 1645 | Påverkan av digitalisering på format |
| Största 2006: Aftonbladet, Expressen | Senaste läsartrender |
Vad betyder ordet dagstidning?
Ordet ”tidning” härstammar från fornsvenska tidhning eller tidende, som betyder ”nyhet” eller ”underrättelse”. Det syftar inte på periodicitet. Wiktionary bekräftar etymologin sedan 1780.
På engelska heter det daily newspaper. Janolof Bengtsson och Språktidningen diskuterar ordets ursprung.
Vilka källor stödjer fakta om dagstidningar?
”En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten.”
”Kännetecknas av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.”
Sammanfattning: Dagstidningens betydelse
Dagstidningen förblir en hörnsten i nyhetsförmedlingen trots utmaningar från digitala medier. Med rötter i 1600-talet och cirka 150 aktiva titlar i Sverige idag upprätthåller den kriterier för aktualitet och bredd. För mer forskning, se Svenska dagstidningar.
Vad krävs för att en tidning ska kallas dagstidning i Sverige?
Regelbunden utgivning minst en gång per vecka med nyhetsfokus och löpsedel, enligt lag.
Vilka format används för dagstidningar?
Broadsheet (600 x 380 mm) för seriösa och tabloid för mindre format.
När startade de första svenska dagstidningarna?
1645 med Ordinari Post Tijdender.
Vilka var störst 2006?
Aftonbladet (416 500 ex.) och Expressen (326 000 ex.).
Varför minskar läsarantalet?
På grund av TV och internet. Las mer hos Australiainsight.
Vad betyder ”tidning” etymologiskt?
Fornsvenska för ”nyhet” eller ”underrättelse”.
Översätts dagstidning till engelska som daily newspaper?
Ja, enligt Cambridge Dictionary.
Se också
Rollistan i Thunderbolts* – Komplett guide till skådespelare och roller
Korta Dikter om Kärlek – Klassiker till Älskling och Bröllop
Rollistan i Thunderbolts* – Alla skådespelare och roller
The More Hotel Mazetti: Rum, Parkering & Frukost i Malmö
Rollistan i Tillbaka till Vintergatan – Officiell Översikt
